fredag 17 februari 2012

Och tjejen heter... Hanna!

Jag tycker det är mycket underhållande att Johanna "med spänning väntat på vad som ska avslöjas" kring namnen på karaktärerna i boken vi skriver ihop. Som om hon inte redan visste vad de heter. Som om jag bestämt namnen själv, och inte tänkte avslöja dem för henne förrän halva boken var klar. Hehe.

Min karaktär är en tjej! Hon heter Hanna.

Det jag hade tänkt skriva om innan jag blev sjuk och förvirrad och glömde bort var hur det går till att döpa en karaktär i en bok. Jag får ofta den frågan när jag är ute och skolpratar: "Hur ger du dina karaktärer namn? Är det svårt?" Då brukar jag svara att det här med att döpa karaktärer är det roligaste av allt med att skriva bok. Seriöst, jag hade kunnat sitta hela dagarna igenom och hitta på personer och ge dem namn/utseende/intressen. Som att skapa en sims-figur, typ. Eller hitta på en kompis. Som får vara PRECIS. HUR. MAN. VILL!

Mycket, mycket kul.

När det gäller namnet så måste det 1. Vara ett namn jag gillar och 2. Passa karaktärens personlighet och 3. Vara rimligt. Den där sista punkten betyder typ: "Okej. Så den här tjejen är född i en villaförort i Stockholm 1993. Hon har svenska föräldrar med välbetalda akademiska yrken. Är det rimligt att de 1993 tittade på sin nyfödda dotter och tänkte: Hon ska heta Hanna!?


Den här gången bestämde Johanna och jag namn ihop. Man kan säga att vi drack champagne och hade en liten namngivningsceremoni, faktiskt. Jag hade lite mer att säga till om när det gäller "min huvudpersons" namn, och Johanna hade lite mer att säga till om när det gäller "hennes huvudperson", men båda fick tycka. Vi kan säga att vi avslutade det hela med att skåla för Hanna och Jens, när vi bestämt oss. Minns inte om vi verkligen gjorde det, men det låter ju fint och värdigt och allt.

/Lisa

1 kommentar:

  1. Nu måste jag verkligen läsa boken!
    Har nämligen ett par i min närhet som heter just Hanna & Jens :)

    SvaraRadera